I Skansens krukmakeri visas hantverket så som det huvudsakligen bedrivits sedan 1800-talet. Sedan våren 2021 driver krukmakare Maria Stengård krukmakeriet i samarbete med Skansenbutiken. I oktober samma år lanseras de första produkterna ur Skansens krukmakeris nya kollektion som tillverkas och säljs på plats i Krukmakeriet.
Den första lanseringen av Skansens Krukmakeris kollektion består av sju produkter i glaserat stengods. En frukostskål, kaffekopp, tekopp, miniskål, kärl/vas, sticklingsvas, ljusstake. Produkterna säljs endast via Krukmakeriet på Skansen och lanseras initialt i en begränsad upplaga.
Pris: 129-499 kronor/del.
Om Skansens Krukmakeri
Under 1700- och 1800-talen fanns krukmakerier i nästan varenda stad i Sverige. I stadens utkanter, för brandriskens skull, låg krukmakarens hus. Det gör det också på Skansen. I det rödmålade, knuttimrade huset produceras och säljs än idag keramik.
Skansens krukmakeri kom till friluftsmuseet från Lunda by i Västra Vingåkers socken 1948. Byggnaderna hade fungerat som krukmakeri sedan slutet av 1800-talet. Den siste krukmakaren i Lundas krukmakeri var Edvard Vetterstedt. När han dog år 1940 hade den industriella produktionen redan slagit hårt mot krukmakerierna runt om i landet. I Lunda ville ingen ta över driften av verksamheten. Istället flyttades byggnaden till Skansen för att visa olika typer av hantverk som historiskt har förekommit i en stad, men även för att skapa en keramisk produktion för försäljning.
Sedan 1948 har flera krukmakare haft sin verksamhet i Skansens Krukmakeri. Från årsskiftet 2021 drivs Krukmakeriet av Skansen genom krukmakare Maria Stengård och Skansenbutiken.
Se Krukmakeriets öppettider på Skansens hemsida.
Krukmakartraditionen i Sverige
Det är när drejskivan införs i Sverige under 1500-talet som krukmakaryrket får ett uppsving. Fler föremål kan produceras i högre tempo och krukmakeri blir ett specialiserat skråhantverk.
Under 1700- och 1800-talen finns krukmakare i nästan varenda stad i Sverige. Krukmakerier, liksom glashyttor, är brandfarliga anläggningar som placeras i stadens ytterkanter. Verkstäderna i staden och på landsbygden är ganska lika. Kända krukmakerier finns framförallt i Skåne och Halland, men även på andra håll i Sverige där det finns jordar med brännbara leror.
I äldre tiders små krukmakerier framställs framför allt skålar, fat och krukor i så kallat krukmakargods. Vid bränningen antar godset en rödaktig färgton och dekoreras med ränder och slingor i vitt. Eftersom lergods är poröst måste det glaseras för att bli tätt. Den blanka blyglasyren är därför karakteristiskt för krukmakargodset.
