Skansens Krukmakeri

Skansens Krukmakeri

I Skansens krukmakeri får du uppleva krukmakarhantverket på riktigt nära håll! 

Krukmakeriet drivs sedan 2021 av krukmakare Maria Stengård tillsammans med Skansenbutiken. Här hittar du en noga sammansatt kollektion som tillverkas för hand, bränns, glaseras och säljs på plats i Krukmakeriet.

Skansens Krukmakeris kollektion består av sju produkter i glaserat stengods. En frukostskål, kaffekopp, tekopp, miniskål, kärl/vas, sticklingsvas och ljusstake där varje produkt är unik. Glaseringarna, dvs färgerna, varierar över säsongerna, men basen i kollektionen består.

Produkterna säljs endast via Krukmakeriet på Skansen och lanseras initialt i en begränsad upplaga.

Pris: 89-629 kronor/del.

Om Skansens Krukmakeri

Under 1700- och 1800-talen fanns krukmakerier i nästan varenda stad i Sverige. För brandriskens skull låg krukmakarens hus ofta i stadens utkant. Det gör det också på Skansen! I det rödmålade, knuttimrade huset i backen ner till Skansens Stadskvarter produceras och säljs än idag keramik.

Skansens krukmakeri kom till Skansen från Lunda by i Västra Vingåkers socken år 1948. Byggnaderna hade fungerat som krukmakeri sedan slutet av 1800-talet. Den siste krukmakaren i Lundas krukmakeri var Edvard Vetterstedt. När han dog år 1940 hade den industriella produktionen redan slagit hårt mot krukmakerierna runt om i landet. I Lunda ville ingen ta över driften av verksamheten. Istället flyttades byggnaden till Skansen för att visa olika typer av hantverk som historiskt har förekommit i en stad, men även för att skapa en keramisk produktion för försäljning. 

Sedan 1948 har flera krukmakare haft sin verksamhet i Skansens Krukmakeri. Från årsskiftet 2021 drivs Krukmakeriet av Skansen genom krukmakare Maria Stengård och Skansenbutiken.

 Se Krukmakeriets öppettider på Skansens hemsida.

Krukmakartraditionen i Sverige

När drejskivan kommer till Sverige under 1500-talet får krukmakaryrket ett uppsving. Fler föremål kan produceras i högre tempo och krukmakeri blir ett specialiserat skråhantverk.

Under 1700- och 1800-talen är krukmakaryrket vida utbrett i Sverige. På grund av verkstädernas användning av höga temperaturer vid tillverkning är krukmakerier, liksom glashyttor, brandfarliga anläggningar och placeras därför i stadens ytterkanter. Verkstäder finns såklart också landsbygden! Kända krukmakerier finns framför allt i Skåne och Halland, men även på andra håll i Sverige där det finns jordar med brännbara leror.

I äldre tiders små krukmakerier framställs framför allt skålar, fat och krukor i så kallat krukmakargods. Vid bränningen antar godset en rödaktig färgton och dekoreras med ränder och slingor i vitt. Eftersom lergods är poröst måste det glaseras för att bli tätt. Den blanka blyglasyren är därför karakteristiskt för krukmakargodset.